Ytterliggare en resa åt sydväst utmed riksväg 23 för rejbianerna. Hallaryd har redan besökts, och denna fredag var det dags för Göteryd. Utöver dessa två resmål finns ju också Vislanda, Virestad, Liatorp och Delary/Pjätteryd åt det hållet. Även bortamatchen mot Grimslöv innebar ju en liten tripp längsmed 23:an. Kan vara bra att veta om man tänkt titta på någon bortamatch men inte vet exakt var vi spelar. Följ bara skyltarna mot Malmö och titta till alla planer längs vägen. På någon av dem är vi förmodligen och spelar…
Hur var det annars en junikväll i Göteryd då?
Jo tack, svinkallt och regn, men planen såg fin ut och kaffe fanns det även där, så det fanns egentligen inte mycket att klaga på.
IF rejban hade en serieledning att återta, då Grimslöv och Vederslöv/Dänningelanda vunnit sina matcher på torsdagkvällen och båda två passerat rejbianerna med en poäng i tabellen. Inte ens ett kryss skulle räcka för att leda serien, så det var vinst och tre poäng som gällde.
De ensamma pirater som skulle fixa detta var:
Danken
Kåve – Linne – Henke – Guzt
Hultan – Manne – Ludde – Bucce
Dadda – John
Bänken: Claeson, Pockar, Winberg, Elle och Holger.
Rivstart! Hej och hå! Sju minuter han vi spela innan Hultan fick göra sitt första mål i tävlingssammanhang för IF rejban. Det hela började med att Ludde fick bollen på mittfältet och tog sig förbi sin bevakning. Då kom en väl avvägd löpning in från högerkanten signerad Andreas Hultqvist. Djupledsbollen var perfekt, och ensam med målvakten rullade Hultan in ledningsmålet vid den första stolpen.
Tio minuter senare fick vi ett perfekt frisparksläge för vår vanliga frisparksskytt Bucce. Någon meter utanför straffområdet och ett par meter åt höger i planen. Som gjort för hans vänsterfot. Då klev Sallhag fram och slog den med högern istället. Målvakten väntade sig nog att han skulle försöka knorra in den i första krysset, för när John slog den över muren mot det andra hörnet såg det ut som att han hade tyngden på fel ben. In gick den iallafall och 2-0 till rejbianerna var ett faktum.
Efter vårt andra mål spelade Göteryd upp sig en aning och flyttade fram positionerna. De spelade sig inte fram till några jättechanser, men fick ett par hyfsade lägen på frisparkar utifrån som de slog med bra precision. Dessbättre lyckades vi freda vårt mål.
Detta gav oss istället chans att spela lite omställningsspel en stund, och även om vi gillar att ha bollen mest hela tiden så är det då och då väldigt trevligt att se våra mest flyfotade spelare sticka iväg i kontringar. Då kan det gå undan.
Det resulterar dock inte i några ytterliggare mål innan paus. Ett par bra chanser finns, och särskilt minns man räddningen från hemmalagets målvakt på Daddas halvvolley mot den första stolpen. Imponerande!
Paus. Vila. Inomhus. Värme. Kaffe. Gött.
Andra halvlek blev ett målfyrverkeri av sällan skådat slag. Minns inte jättemycket mer än målen, och kommer därför inte referera till så mycket mer än just målen.
50 min. Dadda sliter hårt och vinner ett par motlägg i rad på mitten. Till slut får han ut bollen till Sallhag som tar sig in till vänster i straffområdet. Han spelar då tillbaks in i mitten där Dadda fullföljt sin löpning. Enkelt avslut. 3-0.
55 min. Manne slår en oerhört öppnande passning i djupled och Dadda sprintar iväg. Fri från 30 meter gör han inget misstag utan rullar in bollen. 4-0.
59 min. Komisk situation. Henke och en hemmaanfallare springer jämsides ner mot kortlinjen och bollen går ut till hörna/inspark (vet inte vilket). Tror alla… Men den assisterande domaren behövde tydligen damma av flaggan lite och viftade som besatt. Huvuddomaren, som också han sett situationen klart och tydligt konsulterar linjedomaren och bestämmer sig sedan för att döma straff. Ingen förstår varför och att fråga varför brukar bestraffas med gult kort i den allt som oftast dialoglösa div. 5 Södra.
Nåväl, Göteryd tackade och tog emot och slog säkert in straffen. Rejbianerna blev vansinniga. Vi ville ju hålla nollan med en debuterande Danken i mål. 4-1 blev det iallafall.
62 min. Av bara farten gjorde Göteryd ett mål till på ett gäng rejbianer som fortfarande uppenbarligen var förbannade. Såg inte målet eftersom då jag twittrade om straffen, men det var vad jag förstod en lång boll (frispark?) in mot straffområdet och i snålblåsten kunde inte försvar och målvakt komma överens om vem som skulle ta den. Den seglade in. 4-2.
65 min. Nu fick det vara färdigtramsat tyckte de vitklädda. Har vi haft matchen som i en liten ask så ska det väl ändå inte behöva bli jämnt… I synnerhet herr Sallhag verkade vara av den uppfattningen. Efter ett uppspel på högerkanten kör han en klassiker. På mittlinjen med ryggen mot mål klackar han bollen över sin försvarare och springer runt. Sedan drar han iväg en krossboll på 40 meter med höger utsida som landar hos Winberg. Han blir helt fri i vänsterinnerposition och dunkar mycket olikt honom själv in bollen i bortre burgaveln med högern. 5-2.
66 min. Claeson har bytts in, och 10 sekunder senare blir han helt friställd till höger i straffområdet. Iställer för att skjuta slår han en liten elegant passning som skär genom hela straffområdet och möts upp på den bortre stolpen av Sallhag, som bredsidar in sitt andra mål. 6-2.
70 min. Claeson får en ny chans, och den här gången passar han inte. Han hänger dit sitt första rejbianska mål, och det är ju alltid lite särskilt kul. Jag ska villigt erkänna att jag inte minns så mycket av målet, för jag var så förbannat stelfrusen om fingrarna efter allt twittrande så att huvudet inte fungerade som det skulle. Har en svag minnesbild att han fick bollen på ungefär samma ställe som några minuter tidigare, men nu sopade han in bollen i bortre istället. Det var säkert skitsnyggt… 7-2.
72 min. I ivern att mata in en massa mål släpper vi till en kontring. Linne blir lämnad en mot en vid eget straffområde. Här påstår han att han halkade, men jag hävdar bestämt att han blev uppsnurrad som satan. Avslutet satt sedan mycket snyggt och otagbart nere vid Dankens vänstra stolpe. 7-3.
78 min. Vi fick iallafall sista ordet. Bollen hade dröjt sig kvar i anfallsläge när Sallhag tar ner den mot kortlinjen till höger om Göteryds mål. Då pangar han den stenhårt utmed mållinjen i hopp om att någon, helst en rejbian, ska dyka upp och stöta in den. Gud hör bön, och på bortre stolpen dyker Pockar upp och tofflar in den i ett öppet mål. 8-3.
Vi nöjer oss så, och konstaterar att det fram tills den där straffen var en säker ledning och ett lugn i spelet. Efter straffen och den ytterliggare reduceringen blev det Vilda Västernfotboll av det och alla ville göra mål hela tiden. Det märktes ju också på resultatet…
Det blev iallafall serieledning av det här kalaset, och det är ju förbannat trevligt!
Nu blir det götte!
3 påsar fotbollsgodis: John Sallhag. 2 mål och åtminstone 3 ass om jag räknat rätt. Det snackar man ändå inte bort. Alltid ett föredöme med sin inställning.
2 påsar fotbollsgodis: Emanuel Nergård. Världens bäste fotbollsspelare 2011 visar varför han blev världens bäste fotbollsspelare 2011. Världens längsta gummiben snodde åt sig mer bollar än vad som borde vara fysiskt möjligt.
1 påse fotbollsgodis: Eric Claeson. Har gjort bra inhopp tidigare, men nu lossnade produktionen också. Välförtjänt götte!
Adjö!