Fredagen innebar för ovanlighetens skull en resa österut för IF rejban. Vi hade ju i vårt unga liv inte varit längre österut och spelat än i Furuby om inte jag är ute och cyklar helt. Nöbbele kan vara med där och konkurrera där också, men jag tror att Furuby tar hem det med någon breddgrad.
I vilket fall som helst så skulle vi dit, och det var ett fantastiskt försommargrönt Vissefjärda som mötte oss. Solen strålade och det var så varmt och gött så det var nästan fånigt. Det var väl egentligen bara Kåves syrra (Mannes sambo) som frös, men det gör hon ju alltid…
Fotbollslaget Vissefjärda har haft en tung inledning på serien med idel förluster. Vi hade ju faktiskt en serieledning att försvara, och förhoppningsvis utöka.
De som skulle göra’t var de här gossarna:
Gustaf
Kåve – Linne – Henke – Guzt
Hultan – Manne – Ludde – Bucce
Dadda – John
Bänken såg ut så här: Claeson, Winberg, Elle, Sterner och Rejbsson.
När vi sparkade igång matchen tog det dessbättre inte särskilt lång stund innan ett tränat fotbollsöga kunde se vilka som jagade sin första seger, och vilka som var serieledare. Rejbianerna gjorde det väldigt bra, och löste de första inledande minuternas höga press från hemmalaget utmärkt. När man inte kunde rulla sig ur alla situationer kom det oftast väl avvägda längre bollar som både forwards och yttrar fick perfekt på fötterna eller i djupet.
Chanser skapades mest hela tiden, men de uttnyttjades inte. Det var både lite för veka avslut och en briljant spelande målvakt i hemmalagets Jonas Svensson som hindrade de för dagen svartklädda rejbianerna.
33 minuters spel och ett fint frisparksläge behövdes för att vi skulle lyckas göra 1-0.
Frisparken var rakt framifrån och en bra bit ut. Exekutor var Bucce. Det blev inte bra. Frisparken gick rakt i muren. Bollen gick emellertid tillbaks till unge herr Bengtsson. Då fintade han att slå ett inlägg med vänstern och gick förbi en försvarare. Sedan gjorde han likadant en gång till. Sedan gjorde han det ännu en gång, och då var han nere vid kortlinjen, så då var det lika bra att till slut slå in inlägget.
Det gjorde han så bra att inte ens duktige Svensson i Vissefjärdamålet nådde bollen, som gick över honom utmed mållinjen och landade perfekt hos Manne. Han kastade sig fram och skallade in ledningsmålet i tom kasse från en meters håll.
Efter det första målet stannade det fina spelet upp för en stund. Kan ju tyckas onödigt. Det hade väl varit lika bra att ösa på nu när vi ändå tagit ledningen.
I och med detta lockades dock hemmalagets backlinje upp något i banan, och det utnyttjade vi på bästa sätt. Efter 43 minuter slog Linne en jättelång boll i djupet från egen backlinje. Den landade till slut bakom motståndarnas backlinje hos en vilt sprintandes Sallhag. Helt ren med målvakten gjorde han inget misstag, utan rullade säkert in 2-0 till IF rejban.
Mycket trevligt att gå till pausvila med en tvåmålsledning i ryggen. Särskilt för Bröderna Jansson på läktaren. De har en tendens att bli ”lite oroliga” när vi inte leder stort.
Kapten Kåve klev av i paus, och Elle fick göra debut för säsongen när han klev in som högerback. Resterande delar av bänken matchades också in i spel under den andra halvleken.
Vissefjärda gjorde ett ärligt försök och testade med hög press även i inledningen av andra halvlek. När det inte gav önskad effekt mattades de betänkligt. Rejbianerna tog över helt och började skapa chanser.
Efter 62 minuter kommer mål nummer tre för kvällen. Bollen har letat sig in till vänster i straffområdet. Där tar Sallhag hand om den. En liten stund senare har han snurrat bort uppvaktingen nere vid kortlinjen och tagit sig in mot den första stolen. Då petar han in den framför mål, där Dadda enkelt vinklar in 3-0 från nära håll.
Nu är matchen dödad ordentligt, och det återstår egentligen bara tre frågor.
1. Ska Gustaf få hålla nollan?
2. Ska vi lyckas förbättra vår målskillnad ytterliggare?
3. Ska någon rejbian få premiärmåla? Claeson och Elle var sugna att sätta sina första baljor.
Svaren blev:
1. Ja, det fick han. Inte jättemycket att göra, men någon räddning fick han briljera med i andra halvlek.
2. Nepp, inte det minsta. Dålig fokus i avsluten och en vilja att ”sätta snygga strutar” stoppade det. Men men, matchen var ju som sagt avgjord.
3. Nepp. Elle gjorde sitt bästa för att komma med i anfallen och sprang upp och ner hela tiden. Claeson fick inget jätteläge. Det kunde han fått, men Sallhag sköt. Claeson blev ledsen.
Segern skrivs till 3-0, och det är aldrig några konstigheter. Detta i samband med att alla fortsätter slå alla i serien gör att vi nu inte bara leder serien på målskillnad, utan är två poäng före nästa lag. Till nedflyttningsplats skiljer det 6 poäng. Ganska jämnt alltså…
På fredag åker vi till Göteryd och mäter krafterna mot dem. Det blir säkert trevligt!
Nu blir det gottepåsar:
3 påsar fotbollsgodis: Adam Bengtsson. Fullständig lekstuga på vänsterkanten under framförallt den första halvleken.
2 påsar fotbollsgodis: Linus Kronberg. Felfri mittback och en ass på det. Finfint samarbete med Henke!
1 påse fotbollsgodis: John Sallhag. Vansinnigt sugen på att ge Elle gottet efter hans makalöst braiga inhopp i andra halvlek, men Sillens uppvisning innan 3-0 var verkligen fotbollsgodis, och då ska man få fotbollsgodis.
Hej hej!