Årets andra fullängdsmatch spelades på torsdagkvällen på Värendsvallens konstgräs. Genevad/Veinge var som bekant det första motståndet, och sedan spelades det ju lite korta och intensiva matcher i Årydscupen för en dryg månad sedan.
Nu skulle rejbianerna få bekänna färg mot Växjö Norra. Gamla, fina, klassiska Växjö Norra, som förra året ramlade ur Elitfyran och i år får börja om i den ”vanliga” div. 4. Då lagen normalt sett tränar efter varandra på torsdagarna slogs tiderna ihop, planen var ledig från 19.30, och matchtiden blev 19.50.
De som fick äran att ingå i startuppställningen var dessa välkammade gossar:
MV: Gustaf
HB: Kåve, MB: Linne, MB: Henke, VB: Guzt
HM: Bucce, MM: Manne, MM: Persson, VM: Sallhag
A: Dadda & Tomas
På bänken såg vi: Thot, Elle, Holger, Winberg, Hultan och Adam.
Ni som nu tror att ni ska få ett lyriskt mästerverk om matchen, ni tror helt fel. Det var en träningsmatch, ochi likhet med när man spelar så sparar jag det där sista lilla extra krutet till tävlingsmatcherna.
Det tog iallafall ett litet tag innan det egentligen hände sådär vansinnigt i matchen. Inget av lagen förmådde tränga igenom det andra ordentligt. Mycket kamp på innermittfältet blev det, och när Manne och Persson började ta över där, då blev det också mer offensivt spel från rejbianerna.
Dessvärre är det dock Norra som tar ledningen, efter att vi hade vunnit bollen på mittfältet, men sedan slagit bort den. Det var de inte sena att utnyttja, då de spelade in bollen i bortre delen av straffområdet från högerkanten. Sen såg jag inte jättemycket, jag hade nämligen Docentens väldiga ryggtavla mitt i bollbanan. Jag såg åtminstone tillräckligt mycket för att notera att Norraspelaren kallt satte ledningsmålet vid den första stolpen.
Det tog inte särskilt lång tid innan kvitteringen kom. Efter ännu en vunnen boll på innermittfältet slog Manne fram en boll i djupet till Dadda. De flesta tyckte nog att han var för långt från mål och för långt ut åt höger för att skjuta. Dadda höll inte alls med, drog till på ett tillslag, och satte bollen vid första stolpen bakom en förmodligen ganska överraskad Norramålvakt.
Nöjde han sig med detta då den gamle Dadda? Nej då. Inte alls. Innan paus kommer en ny djupledsboll från mittfältet bakom en högt stående backlinje. Norras målvakt kommer ut långt i ett klassiskt ”där kände jag att NU”-läge som Tomas Ravelli hade uttryckt det. Flyfotade Sallhag var dock där och störde, så det hela slutade i ett motlägg och med att bollen landade hos Dadda en sisådär 25 meter från mål. Enkelt och behärskat slog han en bredsida i en hög och fin båge över allt och alla utom målet. Det var nämligen alldeles precis just i målet som bollen hamnade. 2-1 till IF rejban, och så lite paus på det.
Alla var glada och gratulerade Dadda till målen utom Tomas, som var precis vansinnig eftersom han redan nu såg ut att tappa i skytteligan. Han sprack däremot genast upp i ett leende när han insåg att Dadda skulle bytas ut i paus och Hultan skulle ta hans plats.
Övriga byten (om jag minns rätt): Gustaf ut, Thot in i mål. Persson ut, Holger in på MM, Kåve ut, Elle in på HB, Linne ut, Winberg in på HM, Bucce blev VB och Guzt blev MB.
De flesta utbytta blev senare inbytta igen, men det är en annan historia. Fria byten och hela den biten ni vet…
Har skrivit det förr och skriver det igen. Hängde ni inte med så får ni väl släpa er dit och kolla på matchen. Blir mycket lättare då.
I vilket fall som helst så tackade Tomas för förtroendet att han fick vara kvar på plan genom att sätta 3-1 tidigt efter ett starkt genombrott och ett avslut i bortre hörnet. Ordens mästare Anyuru förklarade målet så här:
”Jag tror jag siktade mot första, och jag tror att målvakten också trodde det. Men jag träffade långt ut på foten, så bollen gick i det bortre.”
En sann skyttekung. Tomas Anyuru mina damer och herrar!
Göra mål var kul tyckte han så han gjorde ett till lite snabbt. Rejbianerna bröt en boll på mitten och spelade ut den till Hultan på högerkanten. En fullständigt briljant soloraid utmed linjen avslutades med att han gjorde både Tomas och Sallhag tokiga när han inte slog in den i straffområdet. Hultan var smartare än så och slog en kort passning snettinåtbakåt till Winberg. Han lyfte elegant in bollen mot första stolpen där Tomas kom och skallade in den. Bollen alltså, inte stolpen. Mycket vackert, och givetvis viftade Tomas på byte efter det.
Det ångrade han bittert när han insåg att det var Dadda som entrade plan igen.
”Va fan, jag trodde det var Persson. Om jag sett att det var Dadda hade jag aldrig bytt.”
Matchen rullade på med ett par chanser åt båda håll. IF rejban kom nära på några hörnor och ett par fina genombrottsförsök. Thot fick briljera i målet med ett räddat friläge och en trevlig dubbelräddning. Norra spelar upp sig under den sista kvarten, och det är ganska jämnt och faktiskt ganska ointressant.
Matchen slutar 5-1, och det verkar ju vara ett gångbart resultat i våra träningsmatcher. 2 x 5-1 nu.
Nästa träningsmatch spelas söndagen den 11/3 kl. 11.00 på Norremark mot Hovshaga AIF. Hög trevlighetsgrad utlovas!
Nu blir det gottepåsar (räknas inte i totalen).
3 påsar fotbollsgodis: David Johansson. Frågor på det?
2 påsar fotbollsgodis: Tomas Anyuru. Iiinga konstigheter.
1 påse fotbollsgodis: Andreas Hultqvist. Många om budet i vanlig ordning, men Hultans inhopp i andra halvlek med det magiska förarbetet till 4-1 som prickarna över det tyska Ü’et förtjänar all uppmuntran. Väl spelat!
Hej då.