IF rejban – Moheda IF 4-3 (1-3)
Så ja! Efter en utflykt till Markaryd och Skärsjövallen, där vi inkasserade en rättvis men knapp förlust, flyttade vi äntligen hem höstsäsongen till Norremark.
Moheda stod uppställda och gulklädda på motståndarnas planhalva. Det blev 2-2 i vårmötet, i en match som främst präglades av att planen var för jävlig. Säga vad man vill om konstgräs, men det erbjuder åtminstone möjligheter att spela fotboll.
Vår trupp för dagen var såväl manstark som vacker. Så här formerade vi den:
Vi börjar egentligen matchen ganska bra, men ligger under med 0-2 efter 10 minuter.
Första målet kom lite turligt efter en frispark som studsade och touchade sin väg fram till en fri motståndare. Klart att vi kan göra det bättre där, men nja, svårt när det nästan blir bingo i straffområdet.
Såg väldigt ”offsideigt” ut, men det togs inte många aktiva beslut från den kanten under 90 minuter.
Andra målet ska vi göra mycket bättre. En enkel, rak boll i djupled, friläge, mål. Där sov vi.
Uppförsbacke således. Men skam den som ger sig.
Reducering bara enstaka minut senare. En välriktad frispark från Adam Bengtsson, och Anton Jarl tar kampen vid mål. I röran som uppstod lyckas han till slut kasta sig fram och trycka in sitt första mål i den vita tröjan. Heja, hurra, och reducerat till 1-2.
Dessvärre upprepar vi passiviteten från Mohedas andra mål efter 24 minuter. Enkelt i djupled. Friläge. Mål. Kan väl kanske tilläggas lite otur i sammanhanget, då det väl till slut får skrivas som självmål, efter målvaktsräddning och studs på försvarare in i mål.
När vi summerade den första halvleken noterade vi ett tvåmålsunderläge, och att vi hade gjort en riktigt usel 45’a.
Konsensus rådde i omklädningsrummet att det här inte var riktigt acceptabelt, och att det var dags att gå ut och visa vad det här fotbollslaget står för och vilket virke det är gjort av.
Sagt och gjort. Det var samma ansikten som tog sig an andra halvlek, men det var 11 helt andra spelare.
Vilja, aggressivitet, noggrannhet och offervilja bär ofta frukt. Så också i det här fallet.
Tre mål i minuterna 53, 57 och 67 vänder matchen till vår fördel.
2-3, 53 min.
Långt inkast från Oskar Berglund, Filip Kjellsson tar fighten med målvakten och gnuggar fram bollen till en vaken Oscar Croby, som retfullt enkelt vinklar in den från en meter.
3-3, 57 min.
Nytt samspel mellan herrarna Kjellsson och Croby. Bollen går till Kjelle utanför straffområdet från vänsterkanten. En nätt liten vinkling/chip fram till Croby, som hade bestämt sig. Det var några försvarare i vägen, men han tog raka vägen mot mål. Till slut var bara målvaken kvar. Boll över målvakt och in i mål. Kvitterat.
4-3, 67 min.
Nu fick vi lite mer godis. En andrabil når BG, som inte tvekar. Skottet fastnar på en Mohedaback, men letar sig fram till Marre. Han plockar in den och går, i det närmaste stillastående, på avslut från straffområdesgränsen. Med sedvanlig elegans och finess böjer han med vänsterfoten mycket vackert in ledningsmålet intill stolpen.
Efter detta är det väl knappast skönspel som präglar matchen, men vi gör jobbet och stänger mer effektivt ner de farliga ytor vi frikostigt GAV Moheda i den första halvleken. Vi skapar en del chanser, och Moheda får lite tryck på slutet med ganska många hörnor. Men vi håller undan, och Andreas Holmqvist i målet tvingas väl egentligen bara till en riktigt svettig räddning. Då gäller det att vara där, och det var han. På något sätt. Vet inte hur.
Vändning, seger och tre poäng stoppas i väskan när domaren blåser av efter 91 och en halv minut.
Den satt skönt! Nu laddar vi om för mosning av Ingelstad i Ingelstad på fredag.
Det var det. På återseende. Hej så länge!
/Salo