IF rejban – Ingelstad IK 7-0 (1-0)

Rond 5. Ding!

En serieledning i en lätt haltande tabell skulle försvaras mot ett Ingelstad som hade haft en tuff start på årets seriespel.

Ordinarie referatskrivare spenderade eftermiddag och tidig kväll i Ljungby med Big Jan och äldsta dottern. Det skulle springas lopp. 800 meter. Dottern då alltså. Inte Big Jan. Även om det var välbekanta jaktmarker för Ljungbysonen och den tidigare tämligen framgångsrika orienteraren Jan Salomonsson.

Men men, skit i det nu. Jag skulle anlända till matchstart, men det sabbade bilkön från helvetet, så det blev i början av andra halvlek. Så här löd ordern till mina enkla underleverantörer på bänken att laget skulle ställas upp:

Rapporten löd att vi inte riktigt var ”påskruvade” i första halvlek, och brände en del chanser.

Vi gick dock till vila med ledning. Oscar Croby briljerade och fick med sig en straff. Oliver Fornander rullade sedan lekande lätt in den. 1-0 i paus.
91731CC7-96C9-4B6C-AAAD-BC6C8A7D90F7

Andra halvlek var initialt inte heller någon klang och jubel-föreställning. Inte förrän runt minut 60 då Christopher Holmér gjorde entré.
I rask takt spelade han fram Filip Kjellsson till både 2-0 och 3-0, innan Samuel Gunnarsson blev nergjord i straffområdet och fick straff. Holma lika bombsäker straffskytt som Olli tidigare. 4-0 med klockan på 70 minuter!
C19467E7-4E87-4703-8F8B-2EAE2C4B5498

Innan klockan nådde 80 hade firma Holmér/Kjellsson hunnit servera varandra ytterligare. Vid 5-0 var Holma passningsläggare. Kjelle toksäker i avslutet för tredje gången ikväll. Hattrick hero!

Sen bjöd han tillbaka och friställde Holma. 6-0 enkelt inrullat vid stolproten.

Även 2-metersmännen Henrik Gustafson och Emanuel Wallentin hann skriva in sig i protokollet innan kalaset blåstes av. Manne med ett väl avvägt inlägg och H Gus med nicken. Ribba in. 7-0 i slutminuten.

Som sagt lite svårt att uttala mig om första halvlek, men andra är klass och show. Kul! Lyfter i vanlig ordning fram försvarsspelet bland alla enormt fina offensiva prestationer.

På onsdag bär det av mot Virdavallen. Alvesta GoIF skall besegras. Kosta vad det kosta vill!

Återstår för undertecknad att tacka för medicinen. Påbörjade en allmänt rövig behandling medelst gift i måndags, och den har tärt mer än jag trott och hoppats i veckan.
Och visst, en utflykt med Farsan och dottern gör mycket för det allmänna välmåendet, men (och det är nästan lite skamset man får erkänna…) ingenting, aaabsolut ingenting slår fotbollskvällar med IF rejban i form av att bota ganska dassigt mående.
Gör inte saken sämre när vi vinner med 7-0…
Tack för det. Det här får vi göra om!

På återhörande!
/Salo

Vi tror vi samlar in cookies och sånt, är inte helt säkra. Men genom att acceptera denna pop-up så är vi liksom homesafe. Även om vi inte gör något som helst med den "datan" som i så fall samlas in.