Årets första träningsmatch spelades i lördags mot Genevad/Veinge IF. Genevad/Veinge frågar ni er nu, vad är det för lustiga filurer? Jo, det är ett lag från grannlandskapet Halland, som tyckte det verkade trevligt att åka till Växjö och spela fotboll inomhus. Då är ju Tipshallen ett fullgott alternativ som alla vet. IF rejban ställde upp omedelbums!
G/V (jajemen, så får de heta fr.o.m. nu) slutade tvåa i sin div. 6-serie förra säsongen och avancerade i likhet med IF rejban till femman. Mer än så visste vi inte, förutom att det skulle vara ett ganska ungt lag. De brukar springa som satan, men vi hade ju faktiskt gjort två träningar, så självförtroendet var givetvis på topp. Det är det alltid av någon anledning, oavsett hur dåliga vi är eller hur bra motståndet är…
Dagen till ära spelade vi i vårt svarta ställ. Vi gör ju det i träningsmatcher ibland. G/V spelade i vinrött. Inga större problem för de flesta, förutom för Claeson det gamla blindot. Han ser inte skillnad på någonting, någon gång. Men han var ganska duktig ändå…
Nu ska jag sluta tramsa och skriva ner laguppställningen, om jag kommer ihåg den.
MV: Gustaf
HB: Kåve – MB: Linne – MB: Henke – VB: Bucce
HM: Hultan – MM: Manne – MM: Sterner – VM: Claeson
A: Sallhag & Dadda
Sjuuukt stor bänk, eftersom det var träningsmatch: Ludde, Rejbsson, Tomas, Jappe, Swanen, JP och så hade Salo nästlat sig in på ett hörn. Halvtrasig i vanlig ordning, men det är ju förbannat gött att joxa med trasan på uppvärmningen.
Som befarat verkade motståndet ganska suget på att springa och rulla boll. Det gillar ju vi också, så matchen inleddes med lite ställningskrig och en kamp om vilka som skulle få nöjet att ha bollen mest.
När vi sprungit bort den värsta vintertröttheten i en kvart började Manne och Sterner ta över på mitten. Bucce sprintade loss på sin kant. Henke serverade crossbollar att jobba på för Claeson och Hultan. Längst fram började Dadda targetspela åt sig lite bollar, och Sallhag sprang på allt. De ställde sin backlinje väldigt högt upp, även när vi hade bollen under kontroll, så det var ganska tacksamt att slå in bollar bakom densamma och anfalla på det sättet.
Det lönade sig till slut. Kåve bröt en boll på egen planhalva och skickade den i djupet. G/V’s mittback var först på den, men blev nog lite stressad av att ha Usain Sallhag i ryggen. Hemåtnicken blev för kort. Sallhag snodde bollen, rundade målvakten och slog in ledningsmålet.
Detta följdes av flera chanser. Sallhag hade själv ett par lägen att komma loss, och när Hultan frispelade honom från högerkanten borde han nog smällt in mål nummer två.
Mål borde också Claeson gjort när han fick öppet mål efter en retur. Dessvärre är han inte alls vänsterfotad och, som tidigare konstaterat, blind. Han missade alltså mål, men det var kanske lika bra det eftersom han förmodligen var offside.
G/V var då och då farliga, eftersom de hade ett par synnerligen vassa frisparkare. Farliga inlägg kom från både höger och vänster, men vi fredade vårt mål tills det bara återstod någon minut av halvlek nummer ett. Linne hade gett sig av i ett brytningsförsök uppåt mittlinjen men missat med 16 meter, så backlinjen blev lite ensam. Kåve tyckte då det var bäst i att göra ner en motståndare precis vid straffområdesgränsen ute till höger. Frispark och ostskiva på det. Frisparken tog i muren, men på någons arm. Rykten säger att det var Dadda som syndade och att det var en s.k. ”skyddshands”. Sterner tyckte inte det var straff, vilket han ivrigt påtalade för domaren. Sterner stod i samma mur som David, så han måste ha sett situationen bra….inte. Huruvida det egentligen var rätt dömt lägger jag mig inte i, utan konstaterar bara att man inte får ta bollen med händerna i fotboll, så helt snett ute kan han ju inte ha varit domaren.
Mål blev det dessutom. Inte ens Gustaf i full längd nådde bollen som säkert placerades intill stolpen. 1-1 i paus.
Ingen aning vad som sades i halvtidsvilan. Jag var ute på plan och slog långbollar och såg tuff ut istället. Resterande folk på bänken kom iallafall in i spel.
Andra halvlek bjöd givetvis på gladfotboll. Det säger ju egentligen sig självt när vi vinner den med 4-0. Jag ska iallafall redogöra för målen, om jag nu minns dem rätt.
2-1 satte Tomas, som överlappade bakom ryggen på Sallhag, fick bollen klackad till sig, bröt in från vänster och satte säkert 2-1 i bortre hörnet.
3-1 satte Jappe, som smög med upp i anfallet från sin högerbacksplats. Han fick bollen av Rejbsson inne i straffområdet, och gjorde en dubbel tvåfotsdribbling i kombination med en snurrfint. Låter det omöjligt? Det var det också. Till slut låg iallafall bollen framför fötterna på honom och alla försvarare var borta. Då vräkte han in bollen i bortre burgaveln.
4-1 satte Bucce. Hade högerbacken gjort mål så skulle väl såklart inte vänsterbacken vara sämre. Han sprintade utmed hela kanten, fick bollen på väg in i straffområdet och drog till med den berömda vänstervristen. Pang sa det, och så satt bollen i maskorna bakom bortamålvakten.
5-1 satte Dadda, och vi sparade givetvis det bästa till sist. Vänsterinnerposition utanför straffområdet, därifrån har han gjort fina mål förut den där Daddsson. Då gick han på kraft och skyfflade upp bollen i bortre krysset. Nu visade han upp en mer känslig sida och bredsidade bollen i en snygg båge över och runt målvakten mot det bortre hörnet.
Så kan det gå! Annars minns man mest Mannes uppspelsbrytning på mittfältet, där han hoppar och slänger upp högerfoten en halv meter ovanför sitt eget huvud (vi snackar alltså 7-8 meter upp i luften nu…minst), dämpar bollen och spelar vidare som om ingenting hade hänt. Maaagiskt!
För att summera det här kalaset, så gick det ju faktiskt förbannat bra. Passar ändå på att önska Genevad/Veinge lycka till under året, och hoppas att de fortsätter på den inslagna vägen att försöka SPELA fotboll. Långbollande dödgrävarlag har vi så det räcker och blir över i de lite lägre divisionerna…
Gottepåsar ska delas ut. Ni vet säkert att dessa inte kommer räknas in i tävlingen om Årets Påse med Fotbollsgodis, men det kan ändå vara värt att påpeka. Riktigt svårt att dela ut den här gången dessutom. Många som förtjänar götte… Jag gör ett försök iallafall. Klagomål lämnas i närmaste papperskorg.
3 påsar fotbollsgodis: John Sallhag. Man snackar ändå inte bort ett mål och två ass. Bra gjort!
2 påsar fotbollsgodis: Emanuel Nergård. Bäst i världen 2011. Flyger till månen och skapar världsfred 2012? Ingen vet, men potentialen är gränslös.
1 påse fotbollsgodis: Henrik Nordfält. Ny för året, och det värmer ett gammalt mittbackshjärta att se honom styra backlinjen med järnhand samtidigt som han slår långa, svepande och precisa uppspel över hela planen.
Hej då.