Tidig seriefinal i division 4 SV mellan Växjö Norra och rejban på Åbo idrottsplats. Det lät på förhand som en välspelad och spännande fotbollsmatch. Spännande blev det och stundom var denna match också mycket välspelad mellan två av seriens bollskickligaste lag.
IF rejban mönstrade 11 sommarstinna och solbrända gulschbaroner: Danken, Nick, Linne, Hultin, Bucce, Niklasson, Wijken, Manne, Ramin, John och Dadda. Än mer stinna återfanns på bänken Masse, Holger, Sterner, Åkesson och Mackan.
I denna laguppställning bör noteras att Niklasson gjorde comeback efter en skadefylld vår, att Nick blev ytterback och Hultin mittback, medan Manne tog steget upp på mittfältet. Det vill säga: tränarstaben hade verkligen lagt manken till för att få ut optimalt resultat av de tillgängliga spelarna.
Rejban började matchen i ett ursinnigt tempo med hög press och aggressivt spel. Det dröjde bara till minut 4 då den första högkvalitativa chansen dök upp, men VNIF:s målvakt räddade på mållinjen.
Tre minuter senare sveper Ramin iväg ett långt inlägg som går över och till viss del missbedöms av mittbackarna. Som skjuten ur en kanon dyker Niklasson upp vid bortre stolpen och stöter in 1-0 till rejban. Onekligen en smakstart på matchen, även om Niklasson i samband med målet krockade med målvakten och fick ägna några minuter åt rast och vila vid sidan av planen.
Även om rejban styrde spelet skapade VNIF flera farliga omställningar. Deras bollskickliga mittfält vann boll och hittade ut på kanterna med farliga inlägg och inspel som resultat. Dessbättre resulterade det inte i något baklängesmål för rejban.
Rejban låg rätt i positionerna och skapade ett antal bra chanser. Niklasson nickskarvade en hörna som tvingade målvakten till en kvalificerad räddning. Utdelningen kom i minut 25 då Niklasson vinner boll och hittar fram med en djupledspassning till John. Avslutet räddas av den utrusande målvakten, men returen hamnar vid Johns fötter och han rullar behärskat in bollen i det öppna målet. 2-0 till rejban.
Bara några minuter senare var det läge för ytterligare ett mål då Dadda hittar John med en perfekt krossboll. Johns nedtagning är bra men målvakten hinner än en gång ut och avstyr anfallet.
Rejban låg som sagt bra i positionerna, var aggressiva och störde på ett fördömligt sätt VNIF:s uppspel. VNIF var dock långt ifrån ofarliga och i minut 37 fick vi bekänna färg och inte minst Danken visa vilken habil målvakt han är, inte minst på närskott. På 30 sekunder lyckas Danken göra tre superba räddningar och därmed avstyra VNIF:s hittills bästa chanser. Grymt Danken!
Fotbollslogiken är stundom ologisk och i minut 42 glider en norraspelare förbi vårt mittförsvar. Danken går ut och förväntar sig ett vasst avslut, men med en snedträff lyckas bollen retfullt leta sig in i mål. Det hade varit mer logiskt med ett mål för VNIF minuterna tidigare då de som sagt radade upp tre kvalificerade målchanser.
Nåväl, VNIF hade ju längre matchen led ätit sig in i matchen och en 2-1 ledning i paus för rejban speglade väl en mycket underhållande och välspelad första halvlek.
Den andra halvlekens inledning visste vi var viktig. Hålla undan den första kvarten och sedan spela tätt och satsa på omställningar och kontringar torde vara den rimliga taktiken. Rejban ville dock mer än så och i minut 48 hittar Wijken fram med en perfekt genomskärare till John som iskallt fintar bort sin back och rullar elegant in 3-1 till rejban. En osannolikt bra start på den andra halvleken. Nu gällde det att hålla undan för den anstormning som vi visste skulle komma.
Efter rejbans 3-1 tog VNIF allt mer över matchen. Vi hamnade allt oftare fel i positionerna och sjönk långt ner på egen planhalva. VNIF:s chanser kom allt tätare och blev allt farligare. Det var stundom rörigt i rejbans straffområde och Danken tvingades återigen till flera kvalificerade räddningar. Frågan var närmast när kommer reduceringen?
När reduceringen väl kom så var det desto mer snöpligt. Ett långt inlägg, två rejbanspelare går upp på samma boll. Ramin får en knuff i ryggen och får bollen på handen. Att det var hands var det ingen tvekan om. Händerna var uppsträckta i luften. Frågan var istället om den knuff i ryggen som Ramin fick gjorde att ha reflexmässigt satte upp händerna för att inte tappa balansen. Domaren dömde för handsen men noterade inte knuffen. Straffen satt säkert i mål och ställningen 3-2 till rejban.
VNIF tog nu över allt mer och spelarna i rejban såg allt tröttare ut. Detta bidrog starkt till att vi låg fel i positionerna, inte orkade spela lika aggressivt som i första halvlek och i början av andra och att vi snabbt förlorade bollen då vi lyckades erövra densamma.
Jag drar mig för att kommentera laguttagningar, byten med mera, men flera kunniga fotbollsexperter vid min sida tyckte med bestämdhet att det skulle ha kommit flera och tidigare byten i andra halvlek när flera spelare började gå på knäna.
Ganska logiskt kom så kvitteringen efter ett inlägg och lite studsar i rejbans straffområde hamnade bollen i mål och ställningen var 3-3. Visserligen skapade rejban någon ytterligare chans de sista 10 minuterna, bland annat hade Nick ett vasst läge, men matchens sista 30 minuter dominerades klart av VNIF. Inget snack om den saken.
Därför känns det så här i efterhand ganska logiskt och rättvist med ett oavgjort resultat, även om det känns lite snöpligt att två gånger om tappa ett tvåmålsöverläge. Klart är att det var två av seriens bästa och mest välspelande lag som salomoniskt delade på poängen.
Avslutningsvis måste jag konstatera att jag hittills undvikit att ge poäng och lyfta fram enskilda spelare, även om målskyttarna oftare än backarna hamnat i fokus. Idag vill jag emellertid ta mig friheten att lyfta på hatten för Dankens grymma målvaktsspel. Bra jobbat!
Docent Johansson