Fredagen den 23 april 2010. Glöm aldrig det datumet. I framtiden kan vi alla sitta på vår lediga dag (jag tar för givet att det blir nationell helgdag) med en grogg och minnas 2010 med ett stort fläskigt leende. Nu när vi fastslagit detta kan vi ägna oss åt referat från matchen. I vanlig ordning sker detta utan några som helst objektiva ögon. Undertecknad är rejbian, och referat skrivs utifrån den synvinkeln.
På fredagkvällen var det så äntligen dags. Det som började som en dröm, en fyllegrej, en utopi, skulle nu bli verklighet. Det första delmålet, att skapa ett eget fotbollslag av det sargade kompisgänget och kollektivet vi kallar rejban.se hade blivit verklighet. Vägen dit har varit både rolig, jobbig och svettig, men nu jävlar stod det ett vitklätt lag vid namn IF rejban och skulle sparka igång div. 6 Växjö. Något geni stack ut hakan i omklädningsrummet innan matchen och påstod att det var det roligaste han varit med om i sitt 27-åriga liv. Det var jag, och det står jag för. I sann rejbiansk anda hade tre fjärdedelar av ledarstaben dragit till Spanien på golfresa lagom till premiären, så Docent Lennart Johansson fick ensam ta tränaransvaret för kvällen. Efter mycket klurande fick han fram följande historiska startelva och trupp.
MV: Jon – VB: Kåve, MB: Jappe, MB: Linne, HB: Hanni – VM: Bucce ”Buckeliback” Buccsson, MM: Holger, MM: Ludde, HM: Uppförsbacken – A: Dadda & Larsson.
Förstärkning vid sidan av: Rejban, Salo, Carmvall, Jeol och Palle. Fidde stod för sekretariatandet.
IF rejban inledde sin resa genom seriesystemet med en rivstart man sällan skådat. Innan den första minuten är färdigspelad har Ludde hunnit få iväg ett farligt skott med träbenet som i folkmun kallas vänster. Skottet smiter dock precis utanför. I minut 13 presenterar Bucce sin vänsterfot för första gången. Den är ”snäppet bättre” än Luddes, men så är han ju vänsterfotad också den där Bucce. Han prickskjuter Jacke J med en hörna, men volleyn går utanför. Endast två minuter senare skrivs det dock historia ännu en gång. I vanlig ordning är det historiedocentsonen Dadda som ser till att skriva in sig i de allt tjockare historieböckerna. Linne slår en frispark från mittplan som landar vid straffpunkten. Dadda låter bollen studsa innan han elegant bredsidelobbar in IF rejbans första ”riktiga” mål någonsin. 1-0 och glädjen vet inga gränser. I glädjeruset som följer så mosar rejbianerna på. Tre minuter efter 1-0 får vi se ett mönsteranfall. Bollen når till slut Bucce på vänsterkanten, och han skickar iväg ett inlägg i Giggs-klass. Vem dyker upp på bortre stolpen om inte Tobias Hys…förlåt, Jacob Larsson. Larsson sätter pannan till bollen och skallar in ett synnerligen vackert 2-0 i tomt mål. I detta läge råder karnevalsstämning på Tornevallen, men IF rejban är bannemej inte nöjda än. De tillresta supportrarna behöver bara vänta tre minuter till på nya mål. Tidigare nämnda vänsterfot tillhörande Bucce knorrar in en hörna mot bortre. Där kommer Ludde och måttar en volley. Han inser dock att bollen är alldeles för hög och sträckningsrisken ligger på ungefär 912% om han drar en volley i det läget. Resultatet blir att han kör en klassisk nerklackning till Tobias Hys…förlåt, Jacob Larsson, som står och väntar vid motståndarmålvakten och elegant tofflar in smörpassningen från Ludde. 3-0 efter 21 minuter och succén är total. I samband med 3-0målet skadar sig dock Västra Torsås målvakt. Han skadar sig illa och vrider knät ur led. Oklart varför, men vi hoppas innerligt att det går bra, eller så bra det nu kan gå om man drar knät ur led… Detta föranleder ett uppehåll på 7-8 minuter, vilket uppenbarligen var precis vad Västra Torsås behövde, medan IF rejban inte alls mådde bra av det. Motståndarna spelar upp sig samtidigt som rejbianerna tappar lite tempo och fokus. Man lyckas iallafall skapa fram ett bra läge efter halvtimmen spelad, men Daddas skott går i burgaveln. Istället reducerar Västra Torsås efter 40 minuter. El capitano Danny Nunez knorrar oerhört vackert in en vänster i bortre. Mycket snyggt och helt otagbart för Jon. Jag lyfter på hatten och skänker en liten extra applåd till Danny för detta nummer. Snygga fotbollsmål uppskattas alltid, även om de görs av fel lag. Paus på detta med en 3-1ledning i ryggen.
Andra halvlek börjár ganska hyfsat ur rejbiansk synvinkel. Innan vi spelat 10 minuter har Dadda hunnit bränna en halvchans och ett friläge, och Bucce har slagit en frispark i burgaveln. Efter 55 minuter får vi bevittna fotbollskonst av finaste snitt. Kåve har sökt sig in i straffområdet och får ett drömläge att dra till på volley. Dessvärre visar det sig att Kåve (som i ärlighetens namn är duktig på många andra saker) är heeeelt värdelös på just volleyskjutande. Det hela slutar med att han slår knut på sig själv, gör en halv bakåtvolt och landar på rygg. Bollen studsar iväg åt ett annat håll och Kåve kryper runt i gräset undrandes vad som precis hände… I andra änden fick vi se prov på någon som faktiskt behärskar det han försöker sig på. Västra Torsås skapar ett riktigt farligt läge. Efter lite strul i straffområdet står plötsligt en motståndare ensam med bollen fem meter från mål. Han skickar iväg en vristträff med bra tryck, och Jon slänger sig och limmar bollen. Overkligt, sinnessjukt och jävligt coolt. Matchen står och väger efter detta, men efter 70 minuter förändras matchbilden när Jacke Uppförsbacke får sitt andra gula och blir utvisad. Något billigt kan tyckas. Domaren var utmärkt genom hela matchen och ska ha all heder för sin insats, men det blev lite väl flitigt kortviftande åt båda håll i en förhållandevis snäll match. Men men, faktum kvarstår; IF rejban reduceras till tio man, och bara 5 minuter senare gör Västra Torsås 2-3 på en riktig pärla (har inget namn på målskytten). En bit utanför straffområdet drar han iväg en vänster på uppstuds som borrar sig in i Jons högra kryss. Snyggt, men förbannat onödigt och elakt att göra mål på oss i det läget kan jag känna. Vi ville ju vinna stort… Sista kvarten ser ut som den ska se ut med ett hemmalag i numerärt överläge som jagar kvittering. De flyttar upp folk och vi kontrar. Här borde vi avgjort matchen en gång för alla. Västra Torsås skapar några hyfsade chanser, men inget riktigt farligt, och hade Palle bara skjutit när han var helt ren med motståndarnas målvakt skulle matchen varit död. Nu testade han en kul grej och rullade en bredsida rak på honom. Note to Palle: Nästa gång vi leder med uddamålet efter 80 minuter med en man utvisad och du kommer fri; gör mål då är du snäll. Det blir så mycket roligare då. IF rejban håller ändå undan och tar en historisk första seger med 3-2. Fantastiskt! Segersång och lite Joddla med Siv i omklädningsrummet följde givetvis på detta. Hybrisen kom också som ett brev på Posten. ”Hur många år är det tills vi kan ligga i Allsvenskan”, och ”Jävel vad gött, nu blir det SM-guld” hördes bland kommentarerna efter matchen.
Nu ska det delas ut godsaker. Hej och hå.
3 påsar fotbollsgodis: Martin Holgersson. Reser mig ur min soffa och bjuder på en stående ovation. Fäller en tår i samma veva. Andra halvlek är galet bra. Respect!
2 påsar fotbollsgodis: Tobias Hys…förlåt, Jacob Larsson. Två mål och ständigt farlig framåt. Lägg till ett imponerande slit i 75 minuter innan bytet och ni har en matchvinnare mina vänner.
1 påse fotbollsgodis: Adam Bengtsson. IF rejbans egen fixstjärna visar var skåpet ska stå i premiären. Snygga dribblingsnummer längs vänsterkanten kombinerat med ett antal magnifika och direkt matchavgörande inlägg, hörnor och frisparkar. En påse fotbollsgodis värd 1050:- tilldelas allas vår Bucce.