SUFstar – IF rejban 2-2 (2-1)

Innan rejbianerna tog Valborgsledigt skulle den årliga matchen mot SUF på Araby Park Arena dammas av. Ja, jag skriver årlig, för de senaste åren stöter vi och SUF på varandra vad vi än gör. Vi möttes i div. 5, vi möttes i div. 4, vi har mött varandra i Smålandscupen, och när årets Årydscup skulle lottas förvånade det inte någon att SUF hamnade i samma grupp.
Nu var det så dags för den första drabbningen på div. 4 Elit-nivå.

Vårt ”bortafölje” var i vanlig ordning manstarkt när det vankas match i Araby, och de fick se följande uppställning:

A Fäldt

M Axelsson – J Gustafson – O Fransson – Super-Nick

J Cullsjö – A Wijk

A Hultqvist – R Afram – D Johansson

Mats Strandberg

Avbytare: E Danielsson, E Nergård, L Kronberg, S Ravelli, E Rosander.

Ett tränat öga ser att det är exakt samma startuppställning som i den finfina insatsen mot Västervik senast. Nytt förtroende således, och det betalade sig redan efter 10 minuters spel.

Vi lyfter in en frispark med god precision i SUF’s straffområde. Cullan sliter sig loss och skarvar bollen mot mål. Huruvida den gått in utan en sista liten knuff låter jag vara osagt, men Masse tar det säkra före det osäkra och skickar in bollen i mål från kort avstånd. 1-0 till IF rejban.

Dessvärre innebär inte ledningsmålet att vi får något större initiativ i matchen, utan via tveksamheter i vårt eget spel och alldeles för många bortslagna passningar skänker vi istället taktpinnen till SUF. Dumt, för är det något lag man inte ska låta föra matcher i Kronobergsfotbollen så är det just SUF.
De tackar och tar emot, rullar upp anfallsvåg efter anfallsvåg och pressar tillbaka oss.
Som tur är, eller tur är det ju inte, vi försvarar oss framgångsrikt, så kommer de inte riktigt nära särskilt ofta. Jobbigt blir det dock. Så jobbigt att Hultan i sin iver att ligga på rätt sida men samtidigt vara med och springa i anfallen går helt slut och ersätts av Simon redan efter dryga halvtimmen.

Vi står inte emot hela halvleken, och så fort vi går ner oss i intensitet så straffar SUF oss. Mellan minut 36 och 41 vänder SUF matchen och tar ledningen via två mål. Det första snyggt, det andra inte lika snyggt, men det räknas lik förbannat det också.
Som om inte det vore nog får Gusen en smäll i skallen i samband med ett av baklängesmålen. Han såg ut som att han gått på Valborgsbrännvinet lite för tidigt när han stapplade av plan. Manne ersätter förtjänstfullt.

Underläge 1-2 i paus, vilket kändes lite onödigt efter den starten, men SUF är bra när de får chansen att ha mycket boll.
Det skulle vi ändra på i andra var det tänkt. Ludde klev in på Daddas plats till starten av andra halvlek, medan Dadda vilade en stund för att sedan återkomma och förhoppningsvis avgöra. Fria byten is the shit!

Den andra halvleken blir ungefär som vi har tänkt. Vi stör SUF på ett helt annat sätt. De får inte rulla runt och ha kul utan att vi är där och jävlas lite. Vi skapar ett antal bra chanser, framförallt på fasta situationer, och SUF får till några fina anfall, men är alldeles för tama i avsluten.

När Masse börjar ta slut längst fram får Rosander göra riktig debut i den vita tröjan. Med hans spetsegenskaper inom bollhållning och hälskav får vi ännu lite mer tryck.
Runt 10 minuter från slutsignal kommer så också chansen. Vi vinner boll ganska högt upp, och det är till slut Wijken som prickskjuter in ett inlägg från vänster. Rosander får backa några steg, men når högst, och lyckas få så bra träff med skallen att han vackert trycker in kvitteringen i det bortre hörnet. Vilt jubel, mål i debuten för Rosander, och det var en kvittering vi gnuggat ihop till under den andra halvleken.

Matchen avslutas med att SUF sätter upp en tokoffensiv sista 10 minuterna, men den blir för oorganiserad och vi fredar vårt mål föredömligt. Kontringslägen ges såklart, men vi har inte riktigt orken att fullfölja dem, och han som var piggast i det vitklädda laget (ni vet han som gjorde kvitteringen) är inte känd för att springa ihjäl sig i djupled…

Slutresultatet skrivs till 2-2, och det är klart att det är en poäng vi ska vara nöjda med. Vi gör en på många sätt riktigt dålig första halvlek och har noll poäng med 10 minuter kvar på bortaplan mot SUF. Då är en poäng bra, även om vi alltid går för seger!

Brukar inte nämna enskilda prestationer så ofta, men Olof Fransson och Anton Wijk leder trupperna på ett fantastiskt sätt under den andra halvleken, och Anton Fäldt bidrar med stor säkerhet där bak i och runt sitt eget straffområde.

Det var det det!

Väl mött på Norremark lördagen den 9/5 kl. 13.00. Då kommer IFK Oskarshamn på besök. Trevligt!

 

0-1 Mats Strandberg (Jonas Cullsjö) 9′

1-1 Sabwe Jastas Jose 36′

2-1 Bbakka Alexis David 41′

2-2 Eric Rosander (Anton Wijk) 80′

Vi tror vi samlar in cookies och sånt, är inte helt säkra. Men genom att acceptera denna pop-up så är vi liksom homesafe. Även om vi inte gör något som helst med den "datan" som i så fall samlas in.