Jaha, då var vårsäsongen avslutad, och medan en ansenlig mängd rejbianer fortfarande såhär vid lunchtid på lördagen firar att vi vann igår, att vi leder serien och att vi funnit nya vänner i KF Omen, får jag stänga in mig i min kammare och skriva referat. Livet är bra jävla orättvist ibland ändå…

Gårdagen var desto trevligare för samtliga inblandade. IF rejban hade bokat buss till Ljungby. Först skulle Omen besegras, och sedan skulle vi gemensamt ha grillfest. Så var bestämt. Hemmaspelarna kanske inte var helt överens med oss om det förstnämnda, men gällande grillkalaset rådde en oerhörd samstämmighet.

Bussen gick från Quality Hotel vid 17-snåret. Big Jan körde, spelarna laddade och de medresande supportrarna med avstängde Linus Kronberg i spetsen började redan här smaka på godsakerna de tagit med sig.

Den förhållandevis nyktra ledarstaben knepade och knåpade och fick ihop följande laguppställning:

MV: Gustaf – HB: Jappe, MB: Guzt, MB: Jacke, VB: Don Kåve Wallentino – HM: Winberg, MM: Persson, MM: Holger, VM: Bucce . A: Rejbsson & Sallhag.

Bänken: Claeson, Ludde, Fidde, Jansson och Erik ”Erik Sterner” Sterner.

Det här med att vi skulle vinna utan att behöva slösa för mycket kraft hade helt uppenbarligen Omenspelarna missuppfattat totalt, då de redan efter 7 minuters spel var fräcka nog att ta ledningen. En hörna (eller fan vet om det inte var en frispark) från vänster lyftes in i vårt straffområde och nickades ner i backen och upp i nättaket. Givetvis muttrades det på bänken om att vi var sämst i världen och att jorden mer eller mindre förmodligen skulle gå under inom en snar framtid om vi inte omedelbums vände på detta. Vi som inte är helt främmande för verkligheten såg dock att det helt enkelt var ett förbannat snyggt mål. 1-0 till Omen. Blä.

Drygt 10 minuter senare kontrade vi med en frispark från vänsterläge. Bucce slog den och siktade på vår bäste huvudspelare, men bollen gick istället till Winberg, som i snart 24 år varit tämligen värdelös på nickar och sånt. Skam den som ger sig tänkte Winberg, brottade sig framför sin försvarare och skallade in kvitteringen. Winbergs första mål i IF rejban på hans första (nja…) målchans. Han gjorde förvisso ett mål i träningsmatchen mot Horda i våras, men det gills ju liksom inte.

Omen hade inlett starkt och var farliga på alla fasta situationer, men ju längre halvleken led, desto mer IF rejban blev det. Målen lyste dock med sin frånvaro, och närmast var Kåve som drog iväg ett långskott klockrent i stolpen. Även Bucce hade ett fint skott som räddades med en fotparad. 1-1 i paus.

Till den andra halvleken var taktiken klar. Omen skulle få springa och bollen skulle rullas på marken. Det ger resultat och vi får några fina lägen, framförallt när Sillen sliter sig loss på högerkanten och spelar in farliga bollar till framstormande rejbianer. Omen fredar sitt mål och får istället ett jätteläge. Efter lite hybris och för mycket småduttande i backlinjen vinner en hemmaspelare ett motlägg med Guzt och stormar ensam mot mål. Trevligt nog studsar bollen till och han får ingen riktig träff på avslutet. Om sanningen ska fram så var han nog närmare att skjuta ner grillen än att göra mål. Otur för Omen, tur för oss.

Med kvarten kvar får vi till slut utdelningen på ett av Sillens otaliga inspel. Jappe tråcklar sig fram på högerkanten och hittar herr Sallhag i djupet. Han tittar upp och ser Winberg i full fart. Passningen går utmed mållinjen och sitter klockrent på Winbergs fot. Pang! 2-1. Jansson tyckte detta var alldeles förträffligt trevligt, men blygsam som han är knöt han bara näven och sprack upp i ett leende. Inga vilda segergester där inte…typ. Fast inte alls då. Han gick givetvis tokbonanza i hela jävla huvudet och firade som besatt i två minuter. Kul att se!

Bara ett fåtal minuter senare hittar Sterner en liten yta att smeka fram en passning på, och mer behöver han inte den gamle Stänkar’n. Med magisk precision hittar han Winberg i djupet, och han bryter in från kanten. Till slut är han ensam med målvakten och rullar mycket behärskat in 3-1. Då skriver vi alltså in ”ketchupeffekt” på lodrätt 7. Hattrick av Winberg. Hipp hurra!

Nu gick luften ur hemmaspelarna, men IF rejban behövde ett mål till för att gå till sommarvila som serieledare. Gud hör bön, och efter en lustig situation i Omens straffområde studsar bollen förbi deras målvakt. Sallhag hinner upp den innan kortlinjen och tar med sig den in mot mål. Väl där blir han tvungen att dribbla målvakten, som nu hunnit tillbaks, gör så och sätter dit 4-1 med matchens sista spark. Detta var John Sallhags första mål i IF rejbans vita ställ. Grattis! Mycket trevligt.

Så kan det gå!

Efter matchen firades det på sedvanligt rejbianskt vis. Skillnaden var att motståndarlaget den här gången var med på festligheterna. KF Omen bjöd på en hejdundrandes trevlig tillställning, och får bråka med Furuby om titeln ”Världens näst trevligaste förening”. Stort tack till de som sytt ihop detta arrangemang. Vi får se till att bjuda igen någon gång!

23.30 gick bussen tillbaks till Växjö för vidare utgång på stadens diskotek. Hur bussresan hem lät och gick till borde ni kunna räkna ut själva. Ni vet ju ungefär hur vi fungerar. Roligt var det iallafall!

Här kommer götte!

3 påsar fotbollsgodis: Carl Winberg. Motivering: Se ovan. Skiter i att skriva mer faktiskt. Det känns överflödigt.

2 påsar fotbollsgodis: John Sallhag. Ett mål, en ass, en hel drös med framspelningar som borde gett någon ass till, samt ett evigt slit och löpande. Bra Sillen!

1 påse fotbollsgodis: Jacob Jansson. Bäst i en mycket bra backlinje. Extra ansvar idag när ordinarie mittbackskollegan Linne satt på läktaren och var odräglig.

Hej då.

Vi tror vi samlar in cookies och sånt, är inte helt säkra. Men genom att acceptera denna pop-up så är vi liksom homesafe. Även om vi inte gör något som helst med den "datan" som i så fall samlas in.