10 år – 10 legendarer. Del 2.

IF rejbans legendarer, Del 2  – Jon Svensson

Som ett led i vårt 10-årsjubileum och firandet av detsamma i år, tänkte vi presentera 10 profiler i den här klubben på vägen fram mot 10-årsdagen den 4 oktober.

Det har blivit dags att presentera Jon Svensson lite närmare för er.

 

Som ni känner till sedan tidigare kände vi alla under vintern 2009/2010 att vi minsann hade spelarunderlaget för att köra igång och förmodligen redan första året vara världens bästa fotbollslag.

MEN, vi insåg ju också att en målvakt är bra att ha. Inte särskilt svårt att hitta en målvakt tänker ni, men i den här föreningens anda går det ju inte med vem som helst. Det måste vara en synnerligen trevlig människa. Det är en ren bonus om det sedan är en DUKTIG målvakt…

I bekantskapskretsen fanns undertecknads gamla skolkamrat, och mångas tidigare lagkamrat i Furuby; Jon Svensson.

Jon på Fotbollsgalan 2012.

Duktig målvakt? Check.

Trevlig kille? Superduper-Check.

Huruvida han ville vara med eller inte var i våra ögon en ickefråga. Hur skulle kan kunna säga nej till detta, trots att han för stunden lagt karriären på is?

Slängde ett köttben via messenger till Jon att jag skulle ringa honom med ett förslag han inte kunde motstå. Efter avslutat arbete sent en kväll ringde jag så upp (samtidigt som jag stod och tankade bilen i 400 minusgrader och frös sönder händerna), förklarade hur det här skulle fungera, och att Jon skulle vara målvakt.

Svaret blev ja. Han kan ha bett om tillåtelse från sambon Fia först, men det förtäljer inte historien.

 

Målvakten var således klar, men vi fick så oerhört mycket mer. Vi fick en ”pappa”, en glädjespridare, en pådrivare, och en som aldrig accepterade insatser på mindre än 100% eftersom han hatade hatade HATADE att förlora!

Högt fokus inför match som vanligt.

Jon var en av de få som redan vid den här tiden hade bildat familj, och sonen Nore hade kommit till världen (det har blivit två söner till sedan dess…). Att Jon pusslade ihop livet med fotboll, jobb och familj, höll sin höga närvaro, och stod ALLA matcher första året, var och är fortfarande en inspiration för alla oss andra att det faktiskt GÅR att kombinera detta med god vilja och framförhållning.

Jag skriver i föregående stycke att Jon stod ALLA matcher i versaler. Det är värt att göra. Vi har fler som spelat samtliga matcher säsonger efter den första, men efter förutsättningarna och allt som hände i Jons liv 2010 är det inget mindre än ett mirakel.

Jag har ringt många trevliga samtal till Jon, och jag har ringt ett olustigt. Sommaren 2010 drabbades han av en obeskrivlig dubbel personlig tragedi, och jag ville ringa och kolla hur det var med honom. Att han inte skulle spela fotboll på lång tid framöver tog vi för givet.

Det föll sig så att Jon mer eller mindre bad om ursäkt (!) för att han skulle missa några träningar framöver, men matchen en dryg vecka senare skulle han minsann vara med på.

Så blev det också. Vi vann matchen, och Jon var en starkt bidragande orsak till detta med både sitt spel och sitt pådrivande sätt i vanlig ordning.

Serieseger 2011, med Jon i centrum.

Han belönades självklart med priset för Årets Prestation för detta på 2010 års Fotbollsgala, och det övergår än idag mitt förstånd den styrka och glädje han visade då och har fortsatt visa sedan dess.

 

Jon har med sin inställning, sitt engagemang och sin glädje betytt väldigt mycket för den här föreningen. Förmodligen mycket mer än han själv tror och förstår. Jag tror och hoppas att IF rejban även betytt mycket för Jon, i glada stunder såväl som sorgliga.

Även efter avslutad karriär gästspelar han då och då på träningar när vi behöver honom, han ställer upp och hjälper till, han ordnar extrainkomster till laget, och han är alltid ett mycket uppskattat inslag när han dyker upp på alla våra aktiviteter av olika slag.

Jon står i skrivande stund på 39 spelade matcher för IF rejban och vi har njutit lika mycket av alla 39, med undantag för matchen då han gjorde minicomeback efter att handskarna egentligen åkt upp på hyllan, fick spela mot Furuby på Myran och hålla nollan. Då njöt vi lite extra när vi åter fick lyssna till det karaktäristiska segervrålet som var startskottet för allt firande efter varje vunnen match!

Fortsatt välkommen på alla träningar när du vill Jon! Du betyder mycket för oss!

 

/Salo

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.